Typsnitt

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen men jag kan berätta att det jag sysslar med just nu är att välja typsnitt till boken. Det är lustigt att veta att det görs djupa, psykologiska studier om typsnitt och att man har typ konferenser om dem.

Människor tenderar att läsa mer om texten är enkel att läsa, vilket är rätt logiskt. Ett bra typsnitt kan alltså förbättra en text, läsupplevelsen eller faktiskt förstöra den. Välj därför typsnitt med omsorg, är det jag har lärt mig de senaste dagarna. Sen finns det tusentals typsnitt att välja mellan…

En bok jag tänker köpa bara för att inspirera mig i tysnittvärlden och fast den känns lite nördig är denna: https://www.adlibris.com/se/bok/precis-min-typ-en-bok-om-typsnitt-9789137136882

hämta (1)

Det jag har förstått efter att ha surfat runt på nätet angående typsnitt (observera här att det är en kokbok jag skapar och inte en skönlitterär bok), är att det är bäst att välja max 3 stycken olika typsnitt för en bok. Väljer man fler kan det ge ett rörigt intryck och det vill man ju inte oavsett vad det är för typ av bok. När det gäller en kokbok så är ju recepten, både text och ingredienslista, instruktioner som ska följas och man vill inte blanda in alltför mycket som stör bilden. Så jag väljer ett typsnitt för omslaget och diverse förtexter som tryckortssida, titelsida etc. Och ett annat typsnitt för brödtext och ett tredje för rubriker. Ungefär så tänker jag.

baskerville

Serifftypsnitt är sådana som har “fötter” som skapar en osynlig linje i texten, ger ett flöde som gör det lättare att läsa och används med fördel för brödtext. Sans serif är sådana som inte har “fötter” och kanske lämpar sig mer för rubriker eller under rubriker eller till omslaget där själva texten är större, alltså för korta texter eller ett ord, så tröttnar inte blicken.

Alicia-Rebelo-GARAMOND-2

Storleken på typsnittet är också viktigt då man ska kunna läsa boken från ett visst avstånd, när man exempelvis står där med elvispen i ena handen och skålen i den andra. Sen vet jag ju hur irriterande det är att läsa vissa pocketböcker där texten är så liten att jag inte orkar läsa klart den. Men om texten är för stor kan det också vara irriterande och något dumförklarande, man är ju inget barn eller en pensionär ju…tror att jag läste någonstans att större än 12 p inte var något bra om det inte var en barnbok då..

De typsnitt jag funderar över till brödtext är Garamond och Baskerville och jag väljer dem för att de känns klara och rena. Typsnitt till omslaget är ett helt annat, det heter Optimus Princeps och rätt stilig med första bokstaven som är litet större än de som följer. Kanske är det så jag tänker att en rubrik eller ett omslag klarar av lite mer utsvävande typsnitt medan texten, brödtexten behöver ett klart och enkelt typsnitt.

hämta (2)

Men Optimus Princeps har ett problem insåg jag, den har inte bokstaven Å….nu vet jag inte om jag kan använda det. Vi får se.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s